Bekymring over personaludskiftning, fravær og manglende kommunikation / Ernumassut sulisunik taarseraartoqarneranut, sulisunillu amigaateqaannavinnerup aammalu attaveqatigiinneq amigartup aqqani.
((( KALAALLISOORTAA ATAANIIPPOQ )))
Til: Meeraateqarfik Uiaq
4. Februar 2025
Att: Daglig leder i Meeraateqarfik Uiaq, leder for daginstitutionskontoret i Qeqqata Kommunia.
Emne: Bekymring over personaludskiftning, fravær og manglende kommunikation
Vi forældre ønsker at udtrykke vores bekymring over situationen i Meeraateqarfik Uiaq, især i forhold til den hyppige udskiftning af personalet, højt fravær blandt medarbejdere og den manglende kommunikation fra ledelsen.
Igennem det seneste års tid, har vi observeret en markant ændring i bemandingen, hvilket har påvirket både børnene og os som forældre. Stabilitet og trygge relationer er afgørende for børnenes trivsel og udvikling, men den konstante udskiftning af personale gør det vanskeligt for børnene at knytte sig til voksne, de kan føle sig trygge ved. Derudover har der været flere tilfælde af underbemanding, hvilket kan gå ud over både sikkerheden og kvaliteten af omsorgen.
Det sker oftere og oftere at man ikke kan aflevere sit barn, eller hvor børnehaven ringer og beder en komme for at hente sit barn pga. personalemangel.
Dette giver for os forældre en usikker hverdag og en frustration ovenfor børnehaven, der igen smitter over på børnene.
Nogle forældre har så valgt at flytte deres børn til andre institutioner i byen, pga. af pågående utilfredshed i Meeraateqarfik Uiaq. Dette er selvfølgelig op til den enkelte at vælge og gøre, men er ikke den optimale løsning, da det er på et meget usikkert grundlag om den nye institution vil leve op til de krav en børnehave skal.
Det, vi oplever som særligt problematisk, er den manglende information og dialog fra ledelsen om situationen. Som forældre ønsker vi at blive informeret om ændringer, der påvirker vores børns hverdag. I øjeblikket modtager vi meget lidt eller slet ingen information om årsagerne til personalets udskiftning eller hvilke tiltag, der bliver taget for at sikre stabilitet. Dette skaber usikkerhed og frustration.
Vi beder derfor om en hurtig tilbagemelding på, hvordan børnehaven planlægger at håndtere disse udfordringer. Vi ønsker en klar redegørelse for, hvilke tiltag der sættes i værk for at sikre stabilitet, samt hvordan kommunikationen med os forældre kan forbedres.
Vi håber på en åben og konstruktiv dialog for at sikre, at vores børn får den trygge og forudsigelige hverdag, de fortjener, hvor vi slipper at skille børnene fra hindanden og ændre på de daglige rutiner som nu findes.
Med venlig hilsen,
Forældre til børn i Meeraateqarfik Uiaq (Se vedlagt underskrift indsamling)
BILAG 1
En børnehave med høj personaludskiftning og en stor andel af ufaglært personale kan have alvorlige konsekvenser for både børnene, de ansatte og kvaliteten af tilbuddet. Her er nogle af de vigtigste konsekvenser:
For børnene:
1. Manglende tryghed og tilknytning – Små børn har brug for stabile relationer for at udvikle sig trygt. Når personalet ofte skiftes ud, kan det skabe utryghed, stress og gøre det svært for børnene at knytte sig til voksne.
2. Dårligere sproglig udvikling og læring – Uddannet personale har kompetencer i pædagogisk tilrettelæggelse, sprogstimulering og læring gennem leg. Ufaglært personale kan mangle denne viden, hvilket kan påvirke børnenes udvikling negativt.
3. Flere konflikter – Når børn ikke har faste, trygge voksne at støtte sig til, kan det føre til flere konflikter. Uerfarent personale kan også have svært ved at håndtere konflikter på en pædagogisk måde.
4. Manglende støtte til børn med særlige behov – Børn, der har brug for ekstra støtte (f.eks. sprogforsinkelser eller særlige behov), risikerer at blive overset, hvis personalet mangler viden og erfaring.
5. Forringet sikkerhed – Ufaglært personale kan have mindre erfaring med risikovurdering, førstehjælp og håndtering af nødsituationer, hvilket kan øge risikoen for ulykker.
For personalet:
1. Øget arbejdspres – De få uddannede ansatte må tage et større ansvar, hvilket kan føre til stress, udbrændthed og øget sygefravær.
2. Dårligt arbejdsmiljø – Når personalet hele tiden skiftes ud, bliver det svært at opbygge et godt arbejdsmiljø med samarbejde, faste rutiner og en fælles pædagogisk tilgang.
3. Manglende faglig udvikling – Uden kvalificerede medarbejdere til at vejlede og dele viden kan kvaliteten af det pædagogiske arbejde falde over tid.
For forældrene:
1. Mindre tillid til børnehaven – Forældre kan føle sig utrygge, når de ikke ved, hvem der passer på deres børn, eller når de oplever, at institutionen ikke har stabilt og kompetent personale.
2. Dårlig kommunikation – Hyppige udskiftninger kan føre til, at vigtig information om barnet ikke bliver videreformidlet mellem medarbejdere, hvilket kan skabe frustration hos forældrene.
3. Mindre mulighed for samarbejde – Et stabilt samarbejde mellem forældre og børnehave er vigtigt for barnets trivsel og udvikling. Når personalet ofte skiftes ud, bliver dette vanskeligere.
For børnehaven og samfundet:
1. Dårligt ry – En børnehave med høj personaludskiftning og ufaglærte medarbejdere kan få et dårligt omdømme, hvilket kan føre til færre ansøgere og vanskeligheder med at rekruttere kvalificerede medarbejdere.
2. Langsigtede konsekvenser for børnene – Tidlig barndom er en afgørende periode for udvikling. Dårlig kvalitet i børnehaven kan påvirke børnenes sociale, sproglige og følelsesmæssige færdigheder, hvilket kan give udfordringer senere i skolen.
Konklusion:
En børnehave med høj personaludskiftning og få kvalificerede ansatte kan skabe utryghed, et dårligere læringsmiljø og en forringet kvalitet af tilbuddet. Dette påvirker især børnene, men også de ansatte, forældrene og samfundet som helhed. For at sikre et godt børnehavetilbud er det afgørende med stabile og kompetente voksne, der kan give børnene tryghed, omsorg og pædagogisk udvikling.
KALAALLISUT
Uunnga: Meeraateqarfik Uiaq
4. Februar 2025
Att: Meeraateqarfik Uiaq-mi pisortaq, Qeqqata Kommuniani meeqqeriviit allaffianni pisortaq.
Emne: Ernumassut sulisunik taarseraartoqarneranut, sulisunillu amigaateqaannavinnerup aammalu attaveqatigiinneq amigartup aqqani.
Uagut angajoqqaatut ernumassutigaarput Meeqqerivik Uiaq-mi kingullertigut pissutsit, pingaartumik sulisunik taarseraartoqarnerujussuaq, sulisut amerlanerpaartaat sulinngikulasut, kiisalu aqutsisunit attaveqatigiinneq amigaataasoq.
Ukioq kingullerni sulisut amerlassusaat annertuumik allanngorarpoq, tamannalu meeqqanut, uagullu angajoqqaatut atuisutut sunnerneqartuarpugut. Meeqqat atugarissaarneranni inerikkiartornerannilu ataavartumillu toqqissisimasumik inissisimanissaq pingaaruteqarpoq, tamannalu meeqqanut unammillernartoqarsinnaavoq sulisunik taarseraartoqarnerujussuaq pissutigalugu. Tamatuma saniatigut sulisut amigaateqarnerisa kingunerisaanik isumannaassuseq aamma paarsinissamut pitsaassuseq eqqorneqarsinnaapput.
Kingullertigut akulikilligaluttuinnarpoq sulisut amigarnerata kingunerisaanik meeqqat aatiinnarnissaanik kissaateqarlutik sianertut.
Tamanna angajoqqaatut/atuisutut eqqornerlunneqartarpoq, ullut tamarluinnaasa nalorninartarluni ullormut sulisoqassanersoq, aammalu meeqqanut kingunerluuteqalersitsisarmat.
Angajoqqaat Meeraateqarfik Uiaq-mi atuisut ilaasa aaliangersimavaat meeqqerivimmut allamut nuutitsinissartik, naammagisimaarinnginninneq pissutaalluni. Soorunalimi angajoqqaamiippoq aaliangiinissaq qanorlu iliuuseqarnissaq. Nalunarpormi meeqqerivik alla aamma naapertuussat naammassisinnaaneraat.
Ernumassutigaarput aqutsisutigooralugu paasissutissat amigaatigineqarmata. Uagut angajoqqaatut pisariaqartipparput paasitinneqartarnissarput sunaluunnit meeqqatsinnut sunniuteqarsinnaasoq pilllugu. Maannakkut sulisut taarseraannerannut pissutaasinnaasut pilllugit, kiisalu sulisut assigiinngitsutigut qanoq qulakkeerneqarsinnaanersut pilllugit annertuumik paasissutissiisoqarneq ajorpoq. Tamanna ernumanermik, erloqinermillu pilersitsisinnaavoq.
Taamaattumik kissaatigaarput qanoq iliorusunnerlusi, piaartumik akissutissarsinissarput. Suliap qanoq iliuuseqarfiginiarneranik ersarissumik nassuiaammik kissaateqarpugut, aammalu angajoqqaanut attaveqatigiinneq qanoq pitsanngorsarneqarsinnaanersoq pilllugu.
Qulequttamik ammaffiginnittumik oqaloqatigiinnissamik neriuuteqarpugut, taamaasillutalu meeqqavut ulluni tamani toqqissisimanartumik inissaqartinneqarnissaat qulakkeerniarlugu, aammalu iliuuseqartoqarnissaa neriuutiginarpoq meeqqavut meeqqerivimmit alllamut nuutsinngikkaluarlugit. Meeqqat sungiusimasaat, ataatsimoorfigisaat, avissaartuutinnagit iliuuseqarfigeqqunaqaaq.
Inussiarnersumik inuulluaqqusilluta,
Angajoqqaat Meeraateqarfik Uiaq-mi atuisut (Ataani atsiornernik katersineq kakkiussaq takuuk)
Ilanngussaq 1
Meeqqerivik sulisunik annertuumik taarseraaffiusoq aammalu amerlanerpaartaanik ilinniarsimanngitsunik sulisulik meeqqanut, sulisunut aammalu neqeroorutip pitsaassusaanut annertuunik kinguneqarsinnaapput. Ilaatigut aajukua pingaarnertut kingunerisinnaasai:
Meeqqanut:
1. Toqqissisimaffissaaleqineq aammalu attaveqarneq – Meeqqat mikisut ataavartumik atassuteqarnissartik pisariaqartippaat toqqissillutik ineriartussagunik. Sulisut taarseraatikulaleraangata, toqqissisimannginnermik, uippakajaarnermillu pilersitsisinnaavoq, meeqqallu inersimasunut atassuteqalerniarnerannut ajornartitsilersinnaavoq.
2. Oqaatitsigut ineriartorneq ilinniarnerallu ajorsinerusarnera – Sulisut ilinniarsimasut perorsaasutut piginnaasaqarput ilusilersuinissaminnut, pinnguarneq aqqutigalugu oqaatitsigut atuineq ilinniartitsinerlu. Ilinniarsimanngitsut sulisut tamanna ilisimasassaq amigaatigisinnaavaat, tamannalu meeqqat ineriartornerannut pitsaanngitsumik sunniuteqarsinnaalluni.
3. Aaqqiagiinnginnerit amerlanerusut - Meeqqat ataavartumik inersimasunik toqqissisimaffissaminnik tulaavissaqanngikkunik aaqqiagiinngissutsinik amerlanerusunik pilersitsilersinnaasarpoq. Ilinniarsimanngitsut sulisut aaqqiagiinngitsunik aaqqiiniarnerminnut ilungersunartissinnaavaat perorsaasutuulli aaqqiiniarnissaminnut.
4. Meeqqanut immikkut pisariaqartitsisunut ikorfartuinissaq amigartoq – Meeqqat immikkut ikorfartorneqarnissaminnut pisariaqartitsisut (ass. Oqalunniarnermikkut kinguarsimasut imaluunniit immikkut pisariaqartitsisut), sulisunit arajutsineqaratarsinnaapput, sulisut ilisimasassatigut misilittakkatigullu amigaateqarpata.
5. Sillimaniarneq naammanngitsoq – Sulisut ilinniarsimanngitsut pisoqaratarnissaanut nalilersuinissaminnut, ikiueqqaarnissamut aammalu pinartumik pisoqassagaluarpat iliuuserisassaminnik minnerusumik misilittagaqarsinnaapput, tamannalu ajortumik pisoqaratarnissaanut annertusaataasinnaalluni.
Sulisunut:
1. Sulerulunneq – Atorfillit ilinniarsimasut ikinnerusut annerusumik akisussaaffimmik tigusisariaqarput, tamannalu uippakajaanermik, qasorulunnermik aammalu napparsimakulanermik annerusumik kinguneqartitsisinnaalluni.
2. Suliffimmi avatangiisilunneq- Sulisut taarseraatiinnaleraangata, suleqatigiit akornganni pitsaasumik suleqatigiinnissaq, ataavartumik periuseqarnerit aammalu ataatsimoortumik perorsaariaaseqarneq ilungersunarsisarpoq.
3. Faglig-iusumik ineriartorneq amigartoq – Piginnaasalinnik sulisussaqartigani ilitsersuisussanik aammalu ilisimasanik avitseqatissarani perorsaariaatsip pitsaassusaa piffissap ingerlanerani appariarsinnaavoq.
Angajoqqaanut:
1. Meeqqerivimmut tatiginninneq annikinnerusoq- Angajoqqaat toqqissisimanngissinnaapput ilisimanngikkunikku kikkut meeqqaminnik paarsisuunersut, imaluunniit nalaakkunikku meeqqerivik patajaatsunik piginnaasalinnillu sulisoqanngikkaangat.
2. Avammut attaveqarneq pitsaanngitsoq - Taarseraatikulanerup kingunerisinnaavaa, paasissutissat pingaarutillit meeqqanut tunngasut sulisut akornganni ingerlateqqinneqanngippat angajoqqaani puullaaqilersitsinermik pilersitsisinnaasarmat.
3. Peqatigiilluni suleqatigiinnissamut periarfissakinneq – Angajoqqaat meeqqeriviullu akornganni patajaatsumik suleqatigiinneq pingaaruteqarpoq meeqqat atugarissaarneranut ineriartorneranullu. Sulisut taarseraatikulaleraangata tamanna ilungersunarsisarpoq.
Meeqqerivimmut inuiaqatigiinnullu:
1. Tusaamanerlugaaneq – Meeqqerivik sulisuminit taarseraatikulasoq aammalu ilinniarsimanngitsunik sulisulik tusaamanerlugaalersinnaavoq, tamannalu qinnuteqartunik annikillisaasinnaalluni taamaasillunilu sulisut piginnaasallit atorfinitsinnissaanut ilungersunarnerulersitsisinnaalluni.
2. Meeqqat siunissami kingunerisassaasa takussutissartaat – Meeraanermi ineriartornermi piffissaq aalajangiisuusarpoq. Meeqqerivimmi pitsaassuseq pitsaanngitsoq meeqqap inooqataaneranut, oqaatsinik atuineranut misigissusianullu tunngasunik piginnaasaanik sunniuteqartarsinnaavoq, tamannalu atuarfimmi kingusinnerusukkut unammillernartunik pilersitsisinnaalluni.
Inerniliineq:
Meeqqerivik sulisuminik taarseraatikulasoq ikittuinnarnillu piginnaasalinnik sulisulik toqqissisimannginnermik pilersitsisinnaavoq, ilinniarfiulluanngitsoq aammalu neqeroorutip pitsaassusaanik appaaneq. Tamannalu ingammik meeqqanut kinguneqarpoq, sulisunut, angajoqqaanut aammalu inuiaqatigiinnut ataatsimut isigalugu. Qulakkeerniarlugu meeqqerivimmi pitsaasumik neqerooruteqarneq pingaaruteqarpoq patajaatsunik aammalu piginnaasalinnik inersimasoqarnissaq, meeqqanik toqqissisimatitsisut, isumassuisut perorsaanerullu iluani ineriartortitsisut.
Aviaq H. Olsvold & Ivalu Lynge Rasmussen Kontakt forfatteren af dette andragende