Bæredygtig hvalfangst med plads til turismeudvikling

Bæredygtig hvalfangst i et moderne Grønland der ønsker at satse på turisme/Kalaallit Nunaanni nutalisaasumi takornariartitsisarnermik naatsorsuuteqarnissamik kissaategqarmui piujuartitsiviusumik arfanniarneq

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hvalfangst er en del af den grønlandske kultur og denne her underskriftsindsamling støtter fuldt ud traditionel hvalfangst i Grønland.

Hvalfangst på såkaldte stedtro hvaler skader dog turismen! Det er i hvert fald konklusionen på et studie gennemført af Grønlands Naturinstitut i 2015: http://www.natur.gl/kommunikation/nyheder/nyhed/a/stedtro-pukkelhvaler-i-godthaabsfjorden-har-stor-betydning-for-hvalturismen/

De stedtro hvaler i Godthåbsfjorden har været en god gratis turistattraktion som man har kunne bruge til at sælge bl.a. hvalsafarier til turisterne. Derfor er det også dybt frustrerende at se ”attraktionerne” og de kommende attraktioner blive nedlagt en efter en. Det virker faktisk direkte dumt at man i et samfund der ønsker at satse på turisme ikke prøver på at beskytte og udvikle de unikke attraktioner som de stedtro hvaler udgør.

I henhold til Naalakersuisuts koalitionsaftale består det grønlandske erhvervsområde af fire søjler: Fiskeri og industri, råstofsektoren, turisme og landbaserede erhverv. Det er derfor fuldstændig uforståeligt at der politisk ikke stilles nogen krav om at to af de vigtigste søjler; fiskeri og turisme ikke skal tage hensyn til hinanden. Vi vil derfor anmode Naalakkkersuisut om at finde en løsning på denne problemstilling evt. i form af en forbudszone for hvalfangst i større byer med turisterhverv.

 

Arfanniarneq kalaallit kulturiannut

ilaavoq aammalu atsiornernik katersinermi matumani Kalaallit Nunaanni arfanniartarneq ileqquusoq tamakkiisumik tapersersorneqarpoq.

Taamaattoq arferit nuttaratik sumiiffimmut utikattartunik taaneqartartut piniarlugit arfanniartarnerup takornariaqarneq ajoquserpaa! Tamanna Pinngortitaleriffiup misissuinerani 2015-imi ingerlanneqartumi erseqqilluinnartumik inerniliissutigineqarpoq: http://www.natur.gl/kommunikation/nyheder/nyhed/a/stedtro-pukkelhvaler-i-godthaabsfjorden-har-stor-betydning-for-hvalturismen/

Arferit Nuup Kangerluanut utikattartut takornarianit nuannarineqartumik akeqanngitsumillu takuniarneqarluartarput, ilaatigut takornarianut arfernik takusaanerup tuniniarneqarneranut atorneqarsinnaasimalluni. Taamaattumik ”takusarneqartareersut” aamma takusarneqartartussat ataasiakkaarlutik pisarineqartut takusarlugu pakatsinartorujussuuvoq. Inuiaqatigiinni takornariartitsisarnermik naatsorsuutigisaqarnissamik kissaateqarluni, takusarneqartartut asseqanngitsut arferit sumiiffimmut utikattuartut taakkua, illersorniarneqannginnerat ineriartortitsivigineqannginnerallu toqqaannartumik sianiilliornertut oqaatigineqarsinnaavoq.

Naalakkersuisut naalakkersuisooqatigiinnissamut isumaqatigiissutaat naapertorlugu Kalaallit Nunaanni inuussutissarsiornermut suliassaqarfimmi sukat sisamaapput: Aalisarneq suliffissuaqarnerlu, aatsitassarsiornermut suliassaqarfik, takornariartitsisarneq aamma nunami inuussutissarsiutit. Taamaattumik sukanut pingaarnerpaanut marlunnut politikkikkut piumasaqaateqartoqannginnera paasiuminaalluinnarpoq; alisarneq aamma takornariaqarneq immikkut tamarmik imminnut attuumanngitsumik ingerlasut. Taamaattumik ajornartorsiutip taassuma aaqqiissutissarsinissaanik Naalakkersuisut qinnuigaavut, illoqarfinni anginerusuni takornariartitsinermik inuussutissarsiorfiusuni arfanniarnermut sumiiffinnik inerteqquteqarfiusunik aaqqiisoqarsinnaalluni.

 

Baggrundsinformation:

- Denne underskriftsindsamling er opstået på baggrund af en debat opstået blandt almindelige borgere i Nuuk – det vides ikke om debatten er relevant andre steder i Grønland. 

- Erhvervslivet i Nuuk har tidligere rettet henvendelse til Kommuneqarfik Sermersooq som har lovmæssig hjemmel til at lave lokale regler indenfor hvalfangst, dette har dog været frugtesløst. 

- Erhvervslivet i Nuuk har tidligere været i dialog med hvalfangerne uden held. 

- I koalitionsaftalen for perioden 2014-2018 indgået mellem Siumut, Demokraatit og Atassut er et af målene, at: ”Der skal arbejdes for at sikre større afkast til samfundet fra fiskeriet, råstofaktiviteter, turisme og byggebranchen. For at vi kan opnå dette, er det nødvendigt med investeringer og gode rammebetingelser til erhvervene og dermed skabe bedre vilkår for hele samfundet, som i sidste ende skal give de enkelte borgere større muligheder for at være selvforsynende”.

- En død pukkelhval kan være op til 100.000kr. værd ved salg af kød mm. på brættet. En levende pukkelhval kan ved anløb af et enkelt krydstogtskibe være op til 200.000kr. værd om dagen ved salg af hvalsafarier til krydstogtsgæsterne. Turoperatører betaler skat til landskassen – en stor del af salget af hvalkød er ikke-kommercielt og bliver derfor ikke beskattet. Den samfundsøkonomiske gevinst er helt klart større ved en levende hval. (kilde: Turoperatør Henrik Riisom Hansen, Martek ApS)

- Turismestrategi 2016-2020 nævner bedre rammebetingelser som en betingelse for at udvikle turismen i Grønland, men der nævnes ikke noget om hvorledes at dette skal harmoneres med de allerede etablerede erhverv som f.eks. fiskeri og fangst. Ej heller nævnes hvalsafari og hvalspotting med et eneste ord i Turismestrategien.

- 34% af de turister der kommer til Island tager på hvalsafari i henhold til Islands Turistråds egne opgørelser: http://www.ferdamalastofa.is/static/files/ferdamalastofa/talnaefni/tourism-in-iceland-in-figures-april-2013.pdf

- Koalitionsaftalen (DK): http://naalakkersuisut.gl/~/media/Nanoq/Files/Attached%20Files/Naalakkersuisut/DK/Koalitionsaftaler/SIUMUT_DEMOKRAATIT_ATASSUT_Isumaqatigiissut%20atuuttoq_04122014_dk_endelig.pdf

- Turismestrategi 2016-2020 (DK): http://naalakkersuisut.gl/~/media/Nanoq/Files/Hearings/2015/Turismestrategi/Documents/Turismestrategi%202016-2020%20FINAL%20DK.pdf

 

Tunngaviusunut paasissutissat:

- Atsiornernik katersineq manna Nuummi innuttaasut nalinginnaasut akornanni oqallinneq pilersoq tunngavigalugu pilerpoq – oqallinneq Kalaallit Nunaanni sumiiffinni naleqqunnersoq ilisimaneqanngilaq.  

- Nuummi inuussutissarsiortut siusinnerusukkut Kommuneqarfik Sermersuumut, arfanniartarnerup iluani najukkami maleruagassiornissamut inatsisitigut tunngavissaqartumut, saaffiginnissimagaluarput, tamanna taamaattoq kinguneqarsimanani. 

- Nuummi inuussutissarsiortut siusinnerusukkut arfannianik oqaloqateqartarsimagaluarput iluatsitsiviunngitsumik. 

- Piffissamut 2014-2018-imut naalakkersuisooqatigiinnissamut isumaqatigiissummi Siumup, Demokraatit aamma Atassutip akornanni atsioqatigiissutigineqartumi siunnerfiusut ilaat tassaavoq: ”Inuussutissarsiutitigut siuarsaaneq suliarineqassaaq aalisarnermi, aatsitassarsiornermi, takornariartitsinermi sanaartornikkullu isertitat annertunerulersinnerisigut. Tamakkuli anguneqassappata aningaasalersuisoqartariaqarpoq, aammalu inuussutissarsiortut pitsaanerusumik atugassaqartinneqartariaqarlutik, taamaaliornikkut inuit amerlanerusut imminnut pilersorsinnaanissamut periarfissinneqassammata”.

- Qipoqqaq toqugasoq kalaaliaqqami neqaa il.il. tuniniarneqarluni 100.000kr. tikillugit naleqarsinnaavoq. Qipoqqaq uumasoq umiarsuup takornariartitsisartup ataasiinnaap tikinnerani, takornarianut umiarsuarmut takornariartitsisartumut ilaasunut arfernik takusaanissamik tunisinermi ullormut 200.000kr. tikillugit naleqarsinnaavoq. Takornariartitsisut nunap karsianut akileraarummik akiliisussaapput – arferup neqaanik tunisinerup annertunerpaartaa niuernermik tunngaveqartuunngilaq, taamaattumillu akileraaruserneqartarani. Inuiaqatigiit aningaasaqarneranni iluanaarutaasussaq arferup uumanerani annerpaajusussaasoq ersarilluinnarpoq. (najoqqutarisaq: Takornariartitsisartoq Henrik Riisom Hansen, Martek ApS)

- 2016-2020-imut takornariartitsisarnermut periusissami Kalaallit Nunaanni takornariartitsisarnerup ineriartortinneqarnissaanut tunngavissarititaasutut, killissaliussanut atugassarititaasut pitsaanerussasut oqaatigineqarpoq, kisianni tamanna qanoq iliornikkut inuussutissarsiornernut ingerlalluareersunut, soorlu assersuutigalugu aalisarnermut piniarnermullu, tulluarsarneqassanersoq oqaatigineqanngilaq. Aammalu arfernik takusaatitsisarneq aamma arfernik takuniaasarneq oqaatsimik ataasinnguamilluunniit Takornariartitsisarnermut periusissami eqqaaneqanngilaq.

- Island-imi Takornariartitsisarnermut siunnersuisooqatigiit namminneerlutik naatsorsugaat naapertorlugit takornariat Islandimukartut 34%-ii arfernik takusaatitsinermi peqataasarput: http://www.ferdamalastofa.is/static/files/ferdamalastofa/talnaefni/tourism-in-iceland-in-figures-april-2013.pdf

- Naalakkersuisooqatigiinnissamut isumaqatigiissut (KL): http://naalakkersuisut.gl/~/media/Nanoq/Files/Attached%20Files/Naalakkersuisut/GL/Koalitionsaftaler/SIUMUT_DEMOKRAATIT_ATASSUT%20Isumaqatigiissut%20atuuttoq_04122014_atsiornilik.pdf

- Takornariartitsisarnermut periusissaq (KL): http://naalakkersuisut.gl/~/media/Nanoq/Files/Hearings/2015/Turismestrategi/Documents/Turismestrategi%202016-2020%20FINAL%20GR.pdf